Mitt minne av Michael Jackson...

Alltså , har aldrig varit något JÄTTEFAN men hans musik fanns med under en ganska lång period av mina tonår. Blev faktiskt lite gripen av hans begraving/minnshögtid på tv nu ikväll.

Han var en komplicerad pesonlighet som vi säkerligen inte vet ens en bråkdel av.

Mitt minne av Michael Jackson är fakiskt ett konsertminne, från Stadion-konserten, -92 tror jag det var. Jag hade åkt upp till Sthm speciellt för att följa med min "bästis" Cissie på konserten. Hon var helsåld på Michael Jackson, ja, hela hennes fam var det!

Vi började köa ett dygn innan konserten... Ja, vi satt inlindade i filtar och tjocka kläder hela natten! ;-) Att våra föräldrar släppte oss (fast vi var ju inga barn, 17 år gamla!). Men ändå, och inte hade vi några mobiler eller så. Minns att Cissies snälla mamma Ingela skjutsade oss in.

Jag kan säga att det köandet var förgäves för Christina! Någon gång på fm gick jag en runda på stan (Cissie höll ställningarna!) och när jag kom tillbaka vid lunchtid var det TRÄNGSEL utanför grindarna! Jag får panik av sådant... Jag gav upp min plats men lät Cissie hållas. Jag blev "servicemänniskan Christina" som fixade mat mm till Cissie som köade och köade!

Under konserten började det dessutom regna... Jag fick en hyfsad plats bland en massa trevliga människor som hade en mer sansad bild av Michael Jackson (än min goa Cissie!) - ja, de hade köat i mer normala 3-4 timmar! ;-) Jag hittade en svart sopsäck som jag (och många med mig) trädde på oss. Var fick vi alla sopsäckar i från? Minns ej! ;-) Minns dock att jag kände mig
ungefär som en ihoppressad kaviartub!

Men det VAR en fantastisk show!!! Han har fantastiska låtar, jag gillar bäst hans ballader med gospelinslag. :-) Vilken entertainer han var! Minns hans sorti - han "flög" iväg i en raket. :-0