Nu som först

Ja nu som först har jag tänkt och tagit i beaktande allt som sades vid inskrivningssamtalet i torsdags i Karlshamn. Ja, det var alls inga ruskigheter eller så. ;-)

Jag ska duscha hemma kvällen innan operationen med Descutansvamp och ha flytande Descutan i håret två ggr. Usch, vet inte hur jag ska klara att inte smörja in ansiktet med min mjukgörare. ;-) Ansiktet blir ju helt stramt om jag inte smörjer det varje kväll! I-landsproblem eller?

Sen ska jag ta på rena nattkläder och har renbäddat i sängen. Jag ska som brukligt vid operationer vara fastande från kl 24. På morgonen ska jag upprepa samma duschningsprocedur igen, och ta på rena kläder. Tvättar just nu mina mysiga Blingo-baggy-mjukisar. De blir mysiga och bra att ha på tror jag. Jag ska låna en skjorta av pappa att ha när jag åker hem. Vill slippa dra på en vanlig tröja över huvudet då. Minns från den stora canceroperationen -07 att det var i stort sätt omöjligt att försöka få en tröja över huvudet. Har några blusar hängandes i garderoben från den tiden, mamma köpte bla en till mig när jag skulle åka hem, men de har blivit liiite små... Jag var mager då, efter den pärsen... Sen blir jag för mycket påmind av dem. :-(

På morgonen ska jag direkt upp på avd, de kör mig sedan till operationen när det är dags. Då vid bröstcanceroperationen skulle jag gå raka vägen till operationsavdelningen kl sju på morgonen. Inge vidare för en person och medföljare, i chock... :-( Jag hade alltså fått mitt besked på torsdagen, och skulle opereras på måndagen. Vi hade en helg att förbereda oss...

Men nu är det något annat! Detta är en positiv operation! Jag är ju frisk och ska bli "människa igen"! Ja, det är i alla fall en början till att se ut som en människa igen. ;-)

Operationen tar faktiskt bara ca en timme. Hade jag haft två bröst att förminska hade det kanske tagit två! ;-) De ska även ta bort min Port a carte jag har på den sidan (höger) och som har suttit sedan jag blev sjuk. Den har jag fått mina cellgifter genom, och även Herceptinet som jag fick var tredje vecka i ett år. Alltså de sticker i den och så går den rakt till ett blodkärl och på så sätt kommer medicinen in i mitt blod. De slapp leta kärl hela tiden.

Sedan får jag åka hem på fredagen, mest troligt. Men jag kommer att ha ett sk "drän" (dränage) där blod samlas upp, detta för att det inte ska samlas massa blod inne i mig så att säga. Oftast kan detta drän dras dagen efter, men iblande behöver det sitta lite längre, och då kan det bli så att man får stanna ett dygn till. Vi har sagt till Freja och Tuva att aningen kommer mamma hem på fredag, men det kan bli på lördagen också. Tuvan ska på sitt första barnkalas på lördagen, till grannflickan Alicia. Tuva utbrast när jag gav henne inbjudningskortet i går kväll "jag blev bjuden i alla fall mamma!". Alicia hade tydligen sagt till Tuva när de lekte här då förra måndagen att Tuva inte skulle få komma på hennes kalas. ;-)

Ja ja, operation är operation ändå... Är allt lite nervös! Tänk om, ja TÄNK OM, man liksom inte vaknar ur narkosen? ;-) Jag menar, man säger till barnen "mamma kommer hem på fredag", men det gör man inte! Min mormor skulle göra någon slags "by pass operation" och hon vaknade aldrig ur den narkosen... Detta hände för många år sedan, när jag var 14 år, och hon var i mycket dåligt skick i och för sig.

Äsch, nu ska jag "ta tag i mig" och dricka en kopp kaffe och njuta av den vackra vinterdagen.

Må väl! :-)