Vår lilla astronom!

Nu äntligen är det den tiden i månaden som månen börjar synas igen. Idag var den exakt halv. Morfar lånade ut sin alldeles vanliga kikare för någon vecka sedan, när Frejas rymdintresse verkligen tog fart. Idag då det var stjärnklart och halvmåne, var det dags att gå ut och kika!

Så, snälla rara grannar, Freja är INTE fönstertittare, utan bara eventuellt en blivande astronom! ;-)

Det funkar riktigt bra att titta i en vanlig kikare, i alla fall i detta stadie av intresse. Man kan ju sedan köpa enkla stjärnkikare, kanske en blivande present?

Söta Freja, hon tycker rymden är sååå spännande, ofattbar och liiiite kuslig, ja, precis som hennes käre morfar, och många med honom, gissar jag! ;-) Det tog en stund innan hon VÅGADE kika på månen. Hon frågade mig vad jag såg och bad mig berätta först.

Det ÄR spännande, ofattbart och liiite kusligt, det tycker jag också! Freja och jag har läst en bok om månen och månlandningarna (Vår måne av Hans Peterson) och den slutade:

När du någon kväll tittar på månen kan du tänka på att två människor en gång gick omkring där uppe. Och nu vet du att de också lyckades ta sig tillbaka till jorden.

Häftiga tanke!

Jobbet idag har gått över förväntan. Vi fick bara göra små byten så jag slapp ta disken av de tunga matkantinerna, men det var inga problem. Jag är så klart jättetrött i armen och över bröstet men det ger sig väl allteftersom antar jag. Jag och barnen skulle promenerat hem idag, men pappa skjutsade hem oss. :-)

Nu ser vi klart Äntligen hemma, sedan väntar bingen!