Brio lekomseum Osby

Igår söndag gav vi oss ut i det snöiga vädret och körde till Osby och hälsade på barnens gammelfarmor Gulli. Hon är för go, över 80 år och hon har väl sina krämpor, men ack vilken positiv människa ändå! Barnen tycker hemskt mycket om henne. De gillar när vi åker och hälsar på henne.

Hon bor i en lägenhet i Osby och när vi är där brukar vi passa på att gå på Brios Lekoseum som ligger där. Brio ligger i Osby.
När vi kom bjöd Gulli på förmiddagsfika/lunch, smörgåstårta och kaffe. Därefter gick vi ner till Lekoseumet och gick där några timmar. Det är ju ett museum, men det finns många platser där barnen får leka där inne. Det är kul både för barn och vuxna, vi vuxna får oss en nostalgitripp, och barnen får leka! :-)

I källaren har de byggt upp en tomteverkstad. Nu i dec få barnen hälsa på tomten där nere. Det bildades snabbt en lång kö och plötsligt såg vi att barnen bar på presenter när de kom från tomten. Vi började skruva på oss, ehhh, skulle man typ betalat något innan, tänkte vi... Jag gick upp till entrén och frågade, men det var så att på söndagar i dec fick barnen hälsa på tomten, och han delade ut en liten juklapp. :-)

När vi körde dit hämtade vi upp Magnus pappas moster Lisa i Karlshamn också (Gulli och hon är alltså systrar). Hon var så tacksam att vi plockade upp henne. Det gick så bra så! Vi hade ju vägarna förbi. Jag satt lite illa där bak mellan barnen i deras bilstolar, men det gick bra, tog bara en timme.

När vi kom tillbaka till Gulli bjöd hon på middag, kassler i ugnen med sås och potatis. Oj vad barnen åt bra! De sköter sig exemplariskt när vi är borta! He he, det är bara oss de testar och testar till bristningsgränsen, typ! ;-)

Tuva är ju för skön, hon är ju i den härliga-ärliga åldern! Hon satt i köket och väntade på maten som inte riktigt var klar, Lisa och Tuva satt och pratade lite. Både Lisa och Gulli gillar verkligen att prata med barnen. De är liksom intresserade av vad barnen har att säga. Tuva var hela tiden aningens skeptiskt och avvaktande till Lisa, Gulli är liksom mera direkt med barnen. Plötsligt hör jag denna konversation:

(Tuva) - Du har en stor näsa tycker jag.
(Lisa) - Tycker du?
Sedan kom en ganska lång tystnad...
(Tuva) - Den är röd... Du ser ut som en clown.

Lisa fanns sig ändå ganska fort och sa att hon var glad hon hade sin näsa kvar, då hon har trillat och slagit sig illa i ansiktet för ett tag sedan. Därefter sa Lisa att hon tyckte att Tuva hade en liten lagom näsa.

Alltså barn är ju sååå ÄRLIGA! Och jag kan faktiskt hålla med Tuva, för Lisa HAR ganska stor näsa! ;-)

Må väl! :-)