Kirurgbesöket avklarat

Allt gick bra.

Jag slutade ju kl kvart över ett idag och tanken var att pappa skulle skjutsat mig till sjukan, och sedan skjutsat mig hem och hämtata barnen tillsammans med mig. Tyvärr fick han åka akut till sjukan igår em pga hjärttrubbel. :-( Han har ju haft konstgjorda hjärtklaffar i säkert 15 år, och pacemaker i några år. Igår tyckte han hjärtat gick ojämnt och han höll på att svimma i köket. De åkte in. Han blev kvar för observation över natten. De hittade dock inga större fel på honom. Han hade dock en infektion i kroppen och borde tagit det lugnt igår kanske, men han jobbade tydligen i trädgården och bar några tunga jordsäckar och det kan ha varit orsaken till alltihopa.

Jag fick dock god hjälp av Nette, Sannas mamma idag. Hon skulle hämta Freja på fritids när hon hämtade Sanna, men hon erbjöd sig att även hämta Tuva på dagis, vilket inte Tuva tackade nej till. Hon gillar Nette och alla i den familjen. :-) Nette, Sanna och Manda tyckte minsann det var lite mysigt att "titta in" till dagis igen. :-)

Jag tog bussen till sjukhuset och kom i god tid. Jag hann sitta ute i solen i en kvart innan det var dags att gå in. Magnus var stand by på telefonen OM jag skulle få jobbiga besked. Jag har dock varit MYCKET lugnare nu sista två veckorna, för det ömma och "knöliga" är BETYDLIGT bättre nu! :-)

Jag fick träffa en för mig ny läkare, som var lika "ung" som jag! ;-) Ha ha, man börjar bli gammal! Läkare för mig hittills har varit i mina föräldrars ålder. Men jag har ju mest träffat specialister mm, och denna tjej var "bara" ST läkare i kirurgi. Hon var dock (i mina okunniga ögon) duktig. ;-)

Hon kände på mig men kände inte direkt några knölar... Vi kom fram till att det nog var lymfbanor jag kände. Lymfkörtlarna är ju så "långt in" i magen, men lymfbanorna kunde man tydligen känna. Och de jobbar ju med att läka såren. Ha ha, det var lite som jag misstänkte ju!!! Borde kanske sadla om till läkare?! ;-) Jag misstänker dock att de stora knölar jag kände då förut faktiskt ändå VAR lymfkörtlar, för jag hade ONT, och såren läkte ju lite dålig då mm. Hon sa också, precis som Asa Cetti (den bröstkirurg jag hade tidigare, som har slutat), att alla förändringar som blir MINDRE är bra! Jag har känt en svullen lymfkörtel i armhålan en gång tidigare, men den blev mindre och då berättade Asa att cancerknölar är "stumma", de förändras inte, annat än att de ju växer så klart.

Jag bad faktiskt om en röntgen av alla "mjukdelar" på kroppen. Det är en sådan som tar lite tid, man ska dricka kontrastvätska och vänta ett tag mm. Jag gjorde den för tre år sedan då när jag blev sjuk. Jag gjorde ju en skelettröntgen för ett år sedan, jag kände, att denna röntgen av mjukdelar BEHÖVER jag för att kunna slappna av ett tag igen. Jag behövde inte "kämpa" för det eller så, hon gick med på det direkt. Kändes skönt.

Hon sa att det var lite kö och att det nog kunde bli försommar innan jag blev kallad. Jag svarade att det gjorde ingenting, för akut är det ju inte alls.

Nu väntar bingen, gick upp fem i morse så jag är TRÖTT!